Jag ska börja blogga åt en hemsida om elevhälsa och i morse skrev jag ett eventuellt första inlägg dit. Jag är inte inlagd än där bara. När inspirationen kommer är det bara att ta fast i den och som tur är har jag ingen tid att passa med någon idag. Inget jobb ska åkas till. Ingen date har jag. Min yngste bror fyller år och kanske bjuder han på tårta möjligen. Dagen är som ett oskrivet blad. Jag har inga särskilda planer.
Så vad med det då? Blir det en dag med tomhet, mörker och tystnad? Regn och innesittande? Massor av mejl?
Bloggat har jag i alla fall gjort nu, två gånger! Och jag är fri att göra vad jag vill. Utom att göra sånt som kostar pengar. Har inga.
Igår fick jag förresten en oväntad och oförutsägbar 50-årspresent av min vän och hennes flickor: en ny muminmugg! Tack! ni goda, söta, rara! Sånt blir jag hur glad som helst av. När jag minst av allt anar något, så finns det överraskningar runt hörnet! Kanske börjar jag nu bli mer mogen och öppen med att jag fyllde femtio för prick nio månader sedan? Då ville jag inte fira det alls med andra. Jag har verkligen en kluven inställning till att fira stora högtidsdagar. Så mycket förväntningar och hopp. Så stor besvikelse. Jag funderade på hur silverbröllopsdagen skulle firas i tjugofem år. Så skilde jag mig efter tjugofyra. Jag ville inte bli besviken på min 50-årsdag. Reste bort och gjorde dagen helt till min. Blev ändå besviken. Inte på min dag då, men på annat. Jag har ett födelsedagstrauma att bearbeta helt klart! Men just idag kan det kanske vara ok att fylla år! Bara jag slipper det förutsägbara! Och det här var inte heller förutsägbart för någon, inte ens för mig själv:
Jag är femtio år och nio månader gammal idag! Grattis till mig och alla andra som fyller år!
Här är en bild med min nya mugg och snäckor från mitt kära Danmark, där jag var i påskas.