Inte bara jag hade en trist lördag. Andra hade det trist med, läser jag i andras bloggar. Fast på olika sätt då.
Jag blir till ”den väntande” återigen. Jag har det inte bra då. Ok, jag gick ut en sväng för att laga ett halsband från Pilgrim. Ok, jag lagade det själv sen med lite lim. Ok, jag träffade goda bekanta i centrum och vi pratade ett bra tag. Jag antar jag pratade mest. Ok, jag pratade med brorsan, kul prat, och med min dotter, länge. Ok! Så räknade jag pengar. Lever på kredit nu igen. Det är ok ett tag, inte hur länge som helst. Men sen då? Jag väntar och väntar och ser på tv och väntar, istället för att göra något kreativt. Det är inte ok längre att vänta mer. Vänd en trend. Det är dags nu, innan det går för långt.
Jag behöver leva mitt liv så gott jag kan, oavsett vad andra gör eller inte gör. Det är en utmaning för mig varje helg. Så nu har jag söndagen här att vara i rörelse på. Middag hos min dotter. Fixa med mina projekt. Äta frukost.