Jag får fixa till lite hemma innan försäljningen kommer igång. Det som skulle ha blivit gjort för två år sedan blir mer klart nu. Jag sågar metallisterna som legat och väntat. Nu ska de bara borras fast i cementgolvet. Det får någon annan fixa.

Jag hugger loss lite kakel i köket, bakom spisen, i kaklet som de satte upp fult vid stambytet. Det gick bra. Men vad ska jag ha för list mellan bänkskivan och kaklet? Ingen aning än. Den som köper min lägenhet kommer nog riva ut hela mitt femtiotal och göra om allt ändå. Inget att lägga ner för mycket jobb på. Men det skulle kännas bättre om jag hade gjort fint ändå. En list har jag fixat på kortsidan i alla fall. Den ska bara oljas in och skruvas fast, det kan jag klara.

En rislampa behövde ett nytt sladdskydd och kapa sladd. Det gjorde jag idag. Vardagselektronik. Kul att klara sånt.
Tänk om fönsterfirman kan klara att göra klart det som redan skulle ha varit klart? En snickare kommer på lördag och byter ut fönsterbänkarna i alla fönster. Hoppas han klarar det. Idag såg jag repor i parketten i vardagsrummet. De måste ha släpat fönstren där. Inte kul att se, även om golvet är gammalt och gungigt.

Småsaker ska fixas. Undrar hur det blir i min nya lägenhet? Finns det något att göra bättre där? Hänga om kylskåpsdörren kanske. Och måla färg på väggarna som är kritvita nu. Om jag nu lyckas få högsta budet på lägenheten. Behöver verkligen komma till något nytt.

Jag drömmer fortfarande om att bo i Danmark. Kanske kan jag göra det när jag går i pension. Om jag säljer lägenheten och har mitt fritidshus ordnat. Om om om… Att göra är lättare, då ser jag resultat ganska direkt. Men om… där finns inga löften om något. Där kapar man banden och faller fritt. Eller flyger fritt. En föll och en flög kanske. Om jag hade haft vingar skulle jag flyga iväg dit nu! Emellanåt drömmer jag att jag är där. Då blir jag gladare. En tröst. Fast en dröm. Om det ändå vore sant! Vad jag skulle fixa där då!