Solens strålar, in i mitt sovrum, rakt in på mig, bländade mig totalt i går, lördag morse,
kl 08.18.09. Hur stor var chansen att få vara med om det? Inte stor, eftersom jag så sällan är i mitt hus i norr. Jag hade inte heller dragit för gardinerna kvällen innan, eftersom jag badat i månskenet när jag somnade på fredagskvällen.
Månen var i sitt fullmåneläge lördag kl 06.24.29 enligt kalendern. Jag somnade alltså till fullmåneljuset på fredagen och vaknade till solljuset på lördagen.
Idag söndag, solens dag, är solljuset dolt ovan molnen.

”The wound is the place where the light enters you.”
Rumi

Så fick jag mig en hel dos av ljus i går. Jag tog emot och njöt den ovanliga stunden. Precis vad jag behövde, tänker jag. Gud vet att jag har sår, en del öppna, en del helade. Det finns plats för ljus i mitt liv helt klart. Också i alla andras liv, vill jag mena. Ljuset och mörkret finns i alla. Det är villkoren för livet, att mörkret och döden också finns.

Så blir vi påminda om det, denna allhelgonahelg.

Ibland skämtar naturen med oss, tänker jag när jag SER på bilden av is på en vattenpöl. Vad ser det ut som? Där kan fantasin ta över och både se en hund och annat, beroende på vilka ögon vi ser med. Att kunna växla mellan olika seenden är bra. Inte fixera sig vid ett bestämt mönster, en bestämd bild. Det förminskar världen, istället för att njuta dess djup och olikheter. Håll ögonen öppna, säger Rumi.

Mitt hjärta är så litet
att det nästan är osynligt.
Hur kan du lägga
så stora sorger i det?
”Se,” svarade Han,
”dina ögon är ännu mindre
och ändå ser du världen
genom dem.”
Rumi

Vilket fantastiskt ljus det är på höstdagar. Släpljuset ger världen nya dimensioner. Jag ser det jag sällan ser. Jag ser mer än jag sällan ser.
Jag är tacksam över såna dagar, när sol och skugga ger mig både lust och njutning att se.
I mig, i dig. Ljus och mörker. Sol och skugga.
Och ibland gråvädersdagar, som i den här dikten jag skrev 2008.

GRÅ NYANSER
Bakom den grå gardinen
av mulen himmel och höstvinterdis
finns ett ljus.
Jag vet det.
Hur skulle annars det grå synas?

I nyanser av grått syns världens ljus
mellan mörkaste mörka och ljusaste ljusa.
Jag vandrar ständigt mellan det svarta och vita
och stannar upp ibland,
ser hur vattendroppar speglar världen inuti sitt eget universum
och faller ner när världen blir för tung att bära.
Jag känner kylan mot min hud,
och vinden blåser i mitt hår.
Det finns mycket i det grå
i vanliga höstvinterdagar.
Dana