I tillståndet mellan dröm och vakenhet börjar huvudet tänka på skolan igen. Jag ligger och planerar intensivläsning med en elev och jag vill liksom börja direkt. Det är ett bra tecken. Jag börjar bli frisk! Och det är bara att börja där jag är, var eleverna är har jag ingen aning om än. Jag får kolla upp det och samla ihop alla trådar.
Och idag är det söndag. Jag har sovit länge och gott. Bra att många timmar har gått sedan igår kväll. Ibland är väntan så lång på att tiden ska gå. Vad behöver jag ordna med? Ingen aning. Jag bryr mig inte något särskilt. Dagen blir som den blir.