Idag var vi, personal i en klass, hemma hos en elev som ska sluta hos oss. Oj, vilken fest vi var bjudna till. Maten dignade på faten och det var vackert upplagt, som en tavla. Vi åt syriansk mat, med cous cous kokt som kroppkaka ungefär och med köttfärsfyllning, persiljesallad med tomat, mynta och olja, en kycklingrätt med vetekorn och pinjenötter, urgott! kikärtssås och auberginesås och mycket mer. Jag sitter här och kan inte minnas vad allt heter bara.
Det är bra att bli påmind om vad svårt det är att lära sig ett nytt språk och andra vanor. Nya ord måste liksom nötas in och lyssnas på hundra gånger minst.
Jag är fortfarande mätt och belåten. Den här middagen kommer finnas länge i matminnet! Tack rara matmamma! Tack rara skolflicka!