Äntligen, säger jag! Äntligen kommer det en gästbloggare hit. Och äntligen Meit!
Meit Backman är gestaltterapeut sedan många år. De sista tre åren har hon blivit konstnär, med raketfart, från 0 till 100. Nå, hon hade nog smakat på det lite innan med. Vi hade pratat på telefon i början av november 2019, om hennes skapande, om tvättstugan, som blivit hennes ateljé, för ett par år sedan. Om hur bilderna bara kom. Färgerna. Sen blev Meit intervjuad av Margareta Berggren och Lasse Övling och den podden sändes 21 november 2019. Då kom vi av oss med hemsidans bloggeri. Allt blev ju redan sagt, fast inte skrivet; som ju vitsen är med en blogg. Men nu blir det annorlunda. Bilderna får tala. Intervjun får vara med.

Meit var länge en okänd vän. Jag träffade hennes man, konstnären och gestaltterapeuten Lars Berg på gestaltkurs om skapande redan 1990, senare också i min terapeututbildning och i handledning. Jag köpte hans tavlor. Han blev en god vän genom åren, en som känner mina sköra, gömda sidor. Han var gästbloggare här 12 juni 2014.
Men Meit var något av en doldis, en blyg viol. Hon var den som såg till att Lasse fick mat och att gästerna fick kaffe och kakor på Konstrundan i Gnesta. Hon var varmhjärtad, märkte jag direkt vi pratade. Ju mer jag lär känna henne, desto närmare kommer hon mitt hjärta.

På besök hos en gemensam vän, för flera år sedan, såg jag spåren efter Meit. Meit och Lasse hade varit hos vännen veckan innan jag kom dit. Överallt i huset stod vaser med blommor. Trädgården hade liksom flyttat in i huset. Sån är Meit, som en blomma.
Meit använder ibland ordet vacker om människor. Hon är själv en vacker människa. Lugn och behaglig. Omsorgsfull med människor. Jag är säker på att hon kan vara skarp när hon behöver med. Hon är fortfarande något av en doldis. Och jag ser henne som blomsterkvinna. Som kattvän, precis som jag. Som odlare. Som kreatör av trädgårdskonst, det finns alltid något nytt att upptäcka i Meits och Lasses trädgård.

De tre senaste åren har hon fått en skaparkraft som inte är av denna världen, vill jag säga. Nu blommar hennes kreativitet också på papper och dukar. Till och med på pendeltåget hem från jobbet i stan satt hon och målade en period. Människor som satt bredvid henne, blev nyfikna och såg att hon målade fantastiskt fint.

Nu har Meit varit med som konstnär på Gnesta konstrunda för tredje gången, i helgen som var. Uttrycken i hennes kvinnor är mer talande. Hon har också målat blommor, sagohästar och lekfulla bilder. Jag ser medeltid, Medelhav, Italien, 1920-tal i hennes kvinnor. Jag önskar de kunde berätta om sig själva…
Meit har en passion som jag kan beundra. Hon bara måste måla! Är det inte det som gör en människa till en konstnär? Passionen och kärleken till färger och former. Skaparprocessen bara flyter på i en ström. Imorgon ”skriver” Meit med sina bilder här!
Meit är ett lysande exempel på att det aldrig är försent att upptäcka nya sidor hos sig själv. Hon träder fram som i en ny gestalt, i sitt skapande.
Jag önskar henne varmt och kärleksfullt välkommen till min hemsida.
Gästbloggen kommer i morgon.