Vad är en ovana, till skillnad från en vana? De hänger ihop såklart, en vana kan bli till en ovana. När går det över från att vara en harmlös vana till att bli en dålig vana? När andra drabbas? När jag själv börjar lida? När andra har åsikter? När jag ser att det kan vara ett omedvetet uttryck mot introjekt?
Om jag är van vid att ha det så här och det börjar kännas som en ren ovana, är det då dags att byta beteende kanske? Går det att bryta såna här ingrodda (o)vanor:

Att sova med datorn på, bredvid sängen, på natten. (Ovana eller ett slags trygghet?)
Att lägga kläder i en hög på golvet.
Att lägga papper i högar som bara växer.
Att låta dammsugaren stå framme i hallen utan att använda den.
Att lägga saker på skrivbordet i pysselrummet så att bordet inte syns och det inte går att pyssla där.
Att påbörja projekt och inte avsluta dem.

Är det inte värre än så här? Lätt att ordna en del av det här till helgen. Jag ska sluta lägga kläder på golvet, i alla fall ett tag kanske… Men var ska jag ställa dammsugaren? Hm…