Ibland flyter orden jag vill skriva på, som en vårbäck. Nu är det svårt att börja. Det jag ville skriva om, bestämde jag för länge sedan. Men innehållet är desto svårare att komma fram med. Det är inte helt lätt att skriva om vänskap; något i mig viskar och säger att jag kunde varit en bättre vän och det gör faktiskt ont.
Jag har på senare da’r blivit vän med min gamla mamma, för första gången i hela mitt liv. Hon har varit körledare och varit med i Allsång på Skansen i flera år och dirigerat Haningekören där. En av hennes favoritsånger är just Vänskap, med texten skriven av Ulla Hornborg. Joseph Haydn skrev musiken. Texten säger så mycket.
Vad är en vänskap? Kan den förklaras?
blicken som säger: vänner är vi!
Sällan vi talar om vad vi känner.
Vi bara vet det, vet det; vänner vi skall förbli!
Kanske med åren ses vi rätt sällan,
möts inte ofta, skiljas igen.
Men när vi träffas, du är densamma.
Vi vet det båda, båda: vår vänskap varar än!
Fröjd det mig ger att du finns i världen,
att vi kan mötas och skiljas så,
helt utan fraser, självklart och enkelt.
Tänk att en sådan gåva, man kan av livet få?
Texten beskriver den bästa av världar. När vänskapen bara är. Där kärleken finns, även utan ord och på långt avstånd.
Men jag ser inte vänskap som något enkelt märker jag. Inte i mitt liv i alla fall. En vänskap kan få en annan färg. Det kan bli fnurror på tråden, missförstånd, sammanbrott, ensamheter, inte bara det goda.
Vad är en människa utan vänner? Den ultimata ensamma? I skolan vill vi att alla barnen ska ha vänner. Ett liv utan vänner går knappt att tänka sig. Eller? En gång i en skola, där jag arbetade med barn med olika sociala svårigheter, bekymrade vi oss för en pojke, som uppenbart var så ensam. Skolpsykologen lugnade oss och sa:
– ”Ibland hittar man inte vänner förrän i gymnasiet. Eller senare.”
Det kan bli en lång väntan. Alla är nog inte heller bekymrade.
En del har många vänner och andra få. Det finns inget ”rätt” sätt. Men undersökningar visar att de som bor med någon, har familj och vänner, lever längre. Samtidigt är det fler och fler som lever själva. Dessutom värnar många om sin hälsa på andra sätt, med träning och nyttig mat. Men hur mycket tid ägnar man åt sina vänner eller att lära känna någon?
Vänner. När är man vänner? Att få höra orden ”min vän” eller att säga det till någon.
En god vän tröstade mig en gång och sa:
– ”Det tar lång tid att skaffa sig en gammal vän.”
De orden finns nu på min kylskåpsdörr.
Jag minns mitt första vänskapsmöte. Jag var väl fem år och hade flyttat till ett nybyggt område med grusvägar runtikring. Jag satt där på huk, med en pinne och lekte vid en vattenpöl, tillsammans med en flicka som kom att bli min bästis i flera år. Vi hittade på många roliga och tokiga saker. Senare kom vi ifrån varandra. Jag hade vänner i skolan, utom under en turbulent tid i min uppväxt. Men till och med då, förstod jag vikten av att höra till. Jag vet inte om jag blev uppsökt eller om jag sökte mig till andra som också var ensamma. Plötsligt hade jag en vän i åk 7. En annan i åk 8. I åk 9 lossnade det för mig igen. Men jag lämnade mina livräddare i sjuan och åttan. Jag svek dem helt enkelt. Det gör ont i mig när jag tänker på det. Vi var ju fortfarande barn, men ändå.
Vänskap och svek. Det gör ont att bli sviken. Och så lämnar ju vänner på olika sätt, ibland lämnar jag, ibland vännen. Vi flyttar, vi får olika intressen, vi blir sårade och oförmögna att lösa det, vi blir sjuka och dör. Döden är den ultimata brytningen. Samtidigt kan vi ha hoppet om att ses igen.
Att titta i min skattkista, efter alla goda minnen, med människor, djur och upplevelser, som hjälpt mig att dana min identitet, både i uppväxten och som vuxen, gör mig ytterst tacksam för alla vänner jag mött genom livet, i alla år.
Se så länge du kan, på den vän du älskar,
oavsett om vännen rör sig bort ifrån dig
eller kommer tillbaka till dig.
RUMI
Det finns så mycket mer att säga om vänskap, bland annat det här:
Det är aldrig försent att få nya vänner, också här. Tack till er alla för att ni finns och ger färg till mitt liv. Ta hand om varandra, så gott ni förmår. Mer kan ingen göra. Bli vänner. Var vänner. Och till sist: Var din egen vän!
2 oktober 2022
PS/ Träd kan också vara som vänner. Trädkramare. Vänkramare. DS
Så fint skrivet och beskrivet Dana!
Du är min älskade syster OCH även vän, som du haft länge. Hoppas jag är din vän med, även om det har blivit lite missförstånd och fnurror på vägen ibland! Livet bjuder på både det ena och andra som bekant.
Men jag kommer alltid att vara där för dig när det behövs!❤
Tack min syster för dina ord! Jag älskar dig med.