Några saker händer, i mitt annars rätt så händelselösa liv.
Jag har fått en personlig inbjudan till en lunch med underhållning. Det har med jobbet att göra, men jag blev glad att få den i alla fall. Det är fint att få en personlig kontakt med någon mitt i allt jobbande. Och så följer en arbetskamrat med. Jag är glad för det med.
Så är bokomslaget klart till min diktbok. Ett steg fram. På mindre än ett dygn blev allt bestämt, och jag som behöver tänka och känna och tänka igen, blev klart stressad av detta. Det är inte så jag vill ha det, men så blev det. Hoppas nu att boken kommer sälja i minst tio miljoner exemplar. Jag behöver stålars!
Och så är det en som jag träffat genom jobbet, som jag småflirtat med, fast han är, precis som så många andra trevliga män, ihop med någon. Vi kan i alla fall känna att vi gillar varandra. Det är fint. Han visar en omsorg om mig. Det blir jag också glad av. Jag behöver sånt.