Jag städar i mitt stora skåp med färger, kritor, papper, tyg, garn och sånt. Jag hittar gamla dikter som jag skrivit för länge sedan. Tydligen skrev jag dikter redan då, när allt i mig rann över och jag inte kunde hitta andra sätt att formulera mig på. Jag hittar också gamla bilder jag tecknat och målat för länge sedan. Världen gick miste om en konstnär i mig. Jag tycker bilderna är rätt så fina. Att rita och måla är annars inget jag har ägnat mig åt i någon större utsträckning. Jag målar bara något ibland numera, väldigt sällan, när jag bara måste få ur mig något, som visar sig i form av en bild.
Ett porträtt jag hittar, föreställer en av mina pojkvänner från för länge sedan. Jag har inte sett honom på en massa år. Jag har mejlat honom nu. Får se om han svarar.
Jag har sparat på en hel del gamla minnen. Jag har svårt att slänga bort det som hör till mitt kreativa jag.
De flesta av mina barns teckningar har jag också sparat. En dag kanske de är glada att ha bilderna kvar, som minne över en svunnen tid. Inte vet jag.
danajergefelt.com
gestaltterapeut, skrivare, sångare, diktare, tidigare tal/specialpedagog
Heeej Dana! Han svarade!! det var jätteroligt att ses! och hemskt kul att få se teckningen… Har läst lite av dikterna, och sett Rumi bland raderna.. imponerande! roligt att du snart ska ge ut dina dikter i bokform också. vacker musik, du har många gåvor, Dana.. vi ses!
här är mina udda sidor med min egendomliga indiska musik! det är ”Surbahar” en sorts bas-sitar som mest rör sig långsamt och rytm-fritt i de lägre registren, den utforskar tidlöst ragans skala i sin egen takt.. sen kommer så småningom en puls, men inga trummor!
http://www.myspace.com/surbahaar
http://www.myspace.com/lotus1008
Å, ja! Jättekul. Inte har det gått så många år heller… Fint att lyssna på sitaren igen.
Vi ses, absolut!
kram