Så blev det till sist slut på en lång, arbetsfylld vecka. Mina ben vill vila nu. Huvudet med. Och slippa gå upp tidigt på morgonen. Jag vill ha sovmorgon! Och bara göra mina egna saker, vad jag vill, när jag vill, hur jag vill.
Jag har fått tips om en persisk diktare och filosof från en på jobbet. Det ska jag kolla upp. Jag ska läsa och plugga. Städa och tvätta.
I morgon är det dags att ge plats åt en fjärde gästbloggare. Han står mig nära, fast han bor inte nära längre. Vi brukar chatta var och varannan dag. Kanske mer sällan den sista tiden. Det är ok. Vi vet att vi finns för varandra alltid. Han är min allra käraste son.
Mikael är den jag vänder mig till när det gäller hemsidan och annat med datorn.
– Micke, kan du fixa det och det och det?
Han svarar:
– Gör det själv, du kan!
Fast det kan jag inte alls alltid. Micke är min webmaster. Fint att han finns där. Och ibland frågar han mig om saker. Jag tycker om vårt ömsesidiga utbyte.
Micke producerar dubstepskivor på fritiden. Han blev intervjuad om det nyligen, fast den artikeln är inte riktigt klar än. Välkommen till min blogg, Mike!