Det är roligare att sitta vid min egen dator och kolla posten och skriva lite. Den är besvärligare att ta fram och sen gå ner i källaren med för att koppla upp sig. Oftast finns en annan dator att tillgå i köket, och då blir det med danskt tangentbord, men nu var skärmen där bara blå och ville inte.
Det är fint att öppna mejlen och se att någon har tänkt på mig och skrivit en rad. Det gör mig glad, så är jag inte helt bortglömd här. Men är det tomt där, som det var nu på eftermiddagen, så är jag ändå nöjd, just nu i alla fall: Jag är ledig hela kvällen. Solen skiner. Det är varmt. Jag har ätit en god spelt-vaffel och sen ska jag ner till havet och jogga lite och bada. Nu är det bara avkoppling som gäller hela kvällen. Kanske, kanske tar jag och sätter in lite bilder på bloggen sen. Om jag orkar.
I morgon har vi tre timmars lektioner, lite enklare än idag, danmarkskunskap. Och lite textanalys av två dikter. Det kvinnliga perspektivet med kvinnliga forskare och författare, finns det inget av här. Lärarna förstår inte det om någon tar upp det. Lärarna är alla män. De flesta på kursen är kvinnor. Det känns som om helgen redan har börjat.
En deltagare verkar ha hoppat av, han har gett sig av till Roskilde-festivalen. Eller tror han att han får komma tillbaka? Får se vad chefen här gör.
Jag har lust att åka över till Vig på Sjelland på lördag och se Anne Linnet, men 600 DKR får mig att ha mindre lust. Eller ska jag åka till Skagenfestivalen och se henne i morgon kväll för 275 DKR? Nej, jag orkar inte åka bil dit och trängas med alla människor.
Finns det någon, som vill komma hit och hälsa på, så går det att ordna! Jag har eget rum, fast med två obekväma, hårda soffsängar. Och… att prata danska med mig är ett krav!
På gensyn!