Jag vaknar rätt så tidigt som vanligt. Jag tittar ut på vädret. Mulet, regn och blåsigt. Jag fryser. Höstkänslan kommer över mig. Jag byter täcke, till det tjockare och kryper ner i sängen igen. Jag tänker lite. Undrar om min framtid.
Snart höst. Efterår. Skördetid. Jag plockade hallon igår och kokade lite sylt. Jag skulle behöva fylla på mina bär- och svampförråd, men jag behöver inte så mycket längre. Fast jag tycker fortfarande om att koka egen sylt.
Höst. Ska jag orka sätta igång med något projekt i huset så här sista veckan? Eller avsluta något som är påbörjat? Måla en till omgång med linoljefärgen i gästrummet? Köpa mer masonite och få klar väggen i hallen? Måla den? Sätta upp hatthyllan? Sätta upp kanttapet i sovrummet med rosor på? Skrapa och måla trappan? Vem bryr sig? Inte jag just nu. Huset är tillräckligt ok som det är.
Jag skulle behöva såga veden som ligger på hög här utanför. Och fylla på uppe vid kaminen. Och tvätta bilen. Putsa lite fönster. Ta hand om det som är. Eller ta hjälp av andra om jag själv inte kan.
Hm… ta hand om det som är. Ja. Frågan är vad som är i mina händer och vad som är i andras händer. Oavslutade affärer. Unfinished business. Ett gestaltuttryck. Det är inte bra att skiljas med ouppklarade känslor. Men jag vet inte heller om de någonsin kan bli uppklarade. Antagligen inte. Livet är för komplicerat ibland. Kärleken är svår för mig. Att balansera den mot det otillfredställda. Och svartsjukan. Och ilskan. Jag klarar det inte.
Bättre att äta frukost istället. Sen se klart det sista av Riget. Slutar det med ondska eller gott? Eller blir det som livet i stort? Både och?

Suck! Fint att jag har satt igång med detta. Det kommer ta flera dagar i min takt att få bort hela högen. Bra ställe att öva uppmärksamhetens under här.
Jag är inte särskilt uppmärksam. Aj, vad jag klämde mig!