Jag satt och gjorde en lista igår på allt jag ville ha, behövde och måste ha. Tre olika spalter. Och så kostnaderna. Det var bra att se det framför mig. Då blir det lättare att avstå från sånt jag vill ha, men inte måste ha just nu i alla fall. Och så ser jag tydligt det jag absolut måste ha pengar till i höst: tandläkaren, avloppet och ny startmotor till bilen. I det perspektivet behöver jag inga nya datorer, ingen ny mobil, inga lampor, ingenting alls egentligen.
Bäst att göra sånt som inte kostar. Städa. Slänga gammalt trasigt. Rensa ut. Få ordning på papper och betyg. Cykla.
danajergefelt.com
gestaltterapeut, skrivare, sångare, diktare, tidigare tal/specialpedagog
Jag lärde mig en gång att planering är något som gäller för stunden den planeras på.
Jag skulle också behöva göra en planering för mitt liv -det flyter bara på just nu…
För mig är det inte en fråga om hur mycket som jag behöver ha eller köpa, utan om vad jag behöver göra, resa, hälsa på gammelmoster etc….
Kanske är det en falsk trygghet när man är pensionär att tro att man har hur mycket egen tid som helst framför sig. Men det har man ju inte statistiskt sett…
Ibland är det väl bra med att livet bara flyter på, förutsatt att man flyter i liv som är bra för en.
Jag älskar att skriva listor med saker jag har att göra. Och att få nöjet att stryka det som blir avklarat.
Bäst är att leva i nuet. Det är det enda som finns, säger folk. Jag med. Och att göra sånt man verkligen vill, så att inte ångern kommer när det verkligen ÄR försent. Uppfylla sina drömmar. Såna listor skriver jag med, så att jag inte glömmer bort vad jag vill.
Hm… jag undrar om alla pensionärer håller med dig om att de tror på den oändliga tid-teorin. Jag ser en del jäktade pensionärer som har bråttom med att göra allt de vill innan det är slut. Kanske det finns pensionärer här, som läser bloggen, som vill ge sin syn på tidens (o)ändlighet.