Veckan har gått fort. Jag har jobbat många timmar, långa dagar. Nu är det fredag och helgen stundar. Det är skönt.
Än så länge har egentligen inget omvälvande och spännande hänt. Livet är precis som vanligt. Jag märker ingen skillnad på något. Det är som det brukar vara och som om det alltid kommer att fortsätta precis så här. Rätt så trist. Och utan min närmaste, käraste vän. Utan kärlek och omsorg från honom. Tja… Han har valt sin väg. Jag letar efter min.
Aldrig mötas de två igen. Aldrig.

Istället finns njutningen att bada ett skumbad. Att ta en fredagsgin. Att bara vara ledig. Att lära känna min kamera, så att jag kan sätta in bilder på jordgubbarna jag strax ska mumsa på och bild på svamparna som jag och fyra skolbarn hittade idag på vår utedag, kantareller, Karl-Johan, citrongul slemskivling och björksopp. Hur kan man äta lömsk flugsvamp? Det förstår jag inte. Men jag går gärna ut i svampskogen i morgon igen. Det var fint att gå där idag. Länge sedan sist jag plockade svamp. Kanske kan jag få hjälp av någon att lära mig hantera nya dvd-videon? Det verkar fånigt att ha den stående där bara till prydnad.