Jag vaknar missnöjd och arg. Ska jag ut i skogen arg eller fixa något hemma? Ilskan gör mig beslutsam att åka till Fredells och leta efter en ny badrumskran. Men tji fick jag. Jag måste prata med husföreningen igen. Det känns inte rimligt att jag ska vara rörmokare hemma och veta vilka delar som behövs för hur kranen ska byggas ihop. Det är ett jobb för någon annan. Inte mig. Det är väl därför det hänger i luften. Kanske är det steg nummer ett som måste tas innan resten i badrummet kan bli klart. Kanske.
Joni Mitchell sjunger i en sång att varje ny dag är en kyss. Kanske det. Ibland en riktig smällkyss då. Nå, jag ska inte klaga mer än jag gör nu. Jag har det också bra. Jag ska tänka på det och passa på att ha det bra med. Äta lite. Städa lite. Lyssna på syrran och hennes musikervänner på radion, P2 klockan 15.