Idag jobbade jag igen. Det var länge sedan. Och det var en annorlunda dag. Vi ringde runt till alla eleverna och kollade att de var hemma och inte saknade. Först var jag väldigt berörd av att fråga, men det gav med sig och föräldrarna var glada att vi ringde och brydde oss. Jag är så tacksam för att ingen från vår skola är direkt drabbad. En sten föll från hjärtat på mig.
Några av eleverna hade varit med där och klarat sig, flera kände någon som varit där, några kände någon saknad. I morgon blir det samlingar och tillfälle att få prata i sin klass på morgonen och på onsdag en tyst minut i Sveriges alla skolor. En minnesbok finns utlagd med.