Nu känns det bara bra i hela kroppen. Jag har arbetat hårt med kroppen de sista dagarna och tack käre Gud, för att jag har träffat en sjukgymnast som tar hand om min kropp och masserar och töjer så att jag mår bättre igen. När jag var där sist var jag så öm i ett muskelfäste i höften och hon masserade en lång stund där och jag fick voltarensalva på. Skönt!
Kaklet är uppe i duschrummet nu och jag är nöjd med att jag vågade detta kakeläventyr återigen. Det sitter platt och jämnt och har inte fallit ner än. Nu återstår bara fogningen och att göra kanterna fina. Jag målar tak med. Att måla tak verkar vara mitt öde. Tre tak på tre dagar hittills. Så trist, så jobbigt, men så fint det kan bli sen. Och är det inte tak, så är det städning, jag är väldigt bra på att städa måste jag säga. Jag blir lugn av att veta att jag klarar av många saker faktiskt. Hur var det nu igen? Jo, ta ett steg i taget. Vila emellanåt. Jag ger mig en belöning efteråt! Då klarar jag massor!