Nu är jag på väg söderut och det känns overkligt på något sätt. Först ligger jag hemma i sjuksängen och sen sitter jag hux flux här. Det gick för fort att ställa om mig från jättesjuk till friskare då. Och bara jag inte pratar, så går det bra att sitta här i tyst avdelning på tåget. Pratar jag kommer hostan och hesheten. Det är flera som hostar här omkring. Skönt att vara tyst då.
Hoppas det blir bra borta. Enligt veckotidningshoroskåpet ska det bli utmärkt. Men vad stämmer såna egentligen? Inte ett dugg. Fast jag hoppas det blir tillräckligt bra ändå.