Jag lever spartanskt kan jag säga, långt från barnen, vänner och fina påskmiddagar med lamm och lax. Nu är jag hungrig och gör köttbullar. Det kan passa idag och i morgon.
Jag gör upp lite planer med. Vad vill jag göra i framtiden? (Som om utbildningen på NGI inte räcker… ha ha… och nej, det gör den inte) Jag behöver gå vidare med mitt liv helt enkelt. Enkelt är det inte förresten. Jag vet ju inte vad jag vill. Återigen står jag och behöver ta ut en riktning och välja till och från. Och ta reda på och lyssna på vad min kropp säger till mig. Jag har skrivit en lång lista på alla symptom och var jag har ont. Går det att finna samband mellan allt? Är det ”bara” psykosomatiskt? Klimakteriet? Absolut! En obalans. Och trokanterit och andra inflammationer.
För övrigt syns ingen blå himmel än. Mulet. Kallt. Varmt inne. Jag kan skruva ner värmen på elementen.
GLAD PÅSK? Ja, ja. Visst. I Danmark säger man GOD PÅSKE! Där tycker de att det är fel att säga att påsken är glad. Där är julen glad istället. Och vår jul är god. Konstigt. Undrar när vi valde de olika sätten att säga.