Det finns saker som är så löjligt små och som ändå irriterar. Stickan i pekfingret t ex. Den har suttit där sedan förra sommaren. Jag petade och såg spetsen på den men fick inte ut den. Jag petade igen någon dag senare utan resultat. Så växte huden igen. Stickan kändes när jag tryckte på den och jag vande mig vid det. Men sista tiden hade den börjat växa och fingret ömmade mer och mer. Den fåniga lilla stickan! Jag drömde att en skolsköterska tog min hand, drog med en skalpell ritsch, ratsch under fingertoppen och chocken över detta var min enda bedövning och hon rotade runt där i såret efter stickan.
Efter den drömmen beställde jag tid hos doktorn och idag fick jag riktig bedövning och doktorn fick ut den pyttelilla stickan och fettknölen som växt till runtom. Skönt att ha det gjort. Hoppas att det läker bra. Fingret är isande kallt nu medan bedövningen släpper. Jag funderar på annat som känns som stickor och jag ser att det finns hopp om att ta bort dem med, en i taget.