Aaaah! Hemma! Nu börjar den nya veckan med allt som ska hända. Jag är rädd. Mycket. Jag förstår inte vad jag har gett mig in i. Jag förstår inte hur jag ska uthärda veckan. Tiden går oavsett vad jag gör och hur jag mår. Bäst att göra det bästa av allt då. Inte krypa ner under täcket och gömma mig, som jag helst av allt vill. Fast… just nu passar det att jag gör det. Det är natt och dags att sova.