Två. Två dagar kvar att jobba. Sedan vad?
Jag vaknar tidigt och har tankar i huvudet som snurrar, klart att jag inte kan sova då. Så tänker jag på annat, roligare saker och kan inte sova bara för det då. Huvudet behöver bli tyst. Jag väljer att gå upp och dricka lite te och läsa bloggar och skriva och njuta av den mörka morgonen.
Jag har mycket att göra idag. Sista lekarbetet, skriva ut de sista breven hem till föräldrarna, ha avslutningsmöte med min närmaste chef, bli bjuden på lunch av kära arbetskamrater i kommunen, fortsätta packa och flytta tillbaka saker till ”skruttrummet”, träffa en förälder, tja det är väl vad jag kan hinna göra idag.
Och när jag kommer hem återstår att se om elektrikern kommer tillbaka och kan dra elledningen genom röret i taket, som han inte klarade sist. Tänk om det inte går? Vad gör han då? Vad gör jag då? Jag vågar inte ens tänka tanken. Han bara måste klara av att göra det. Varför drog han inte ut den gamla ledningen ihopkopplad med den nya? Jag bara undrar… och kan inget göra.