Jag tycker om att drömma. Ibland drömmer jag om Spanarna.
Jag drömmer att jag sitter med dem och lyssnar. Efter den sista spaningen drar jag upp min bok och vill sälja den till dem. Jonas Gardell tittar lite i den. Han reser sig upp och ger mig en innerlig kram. Sedan ska jag signera böckerna. Jag blir lite kallsvettig, för jag har glömt bort vad alla där heter. Men jag tänker att det nog ordnar sig med det i alla fall. Jag skriver ”Hjärta rimmar med smärta” och något mer. Sen letar jag efter colaflaskor i en hörnhylla, en ny sort. Hittar några halvfulla och oöppnade petflaskor av den sort jag letar. Där finns också andra colasorter. Jag börjar sortera dem. Fast jag vet någonstans i mig, att det inte är min sak att göra det i en annan människas hem.

Helt knasigt alltså, har ingen ordning alls i drömmarnas värld. Och tur är väl det.