I morse vaknade jag tidigt som jag ofta gör numera. Solen steg upp och lyste på hustaken i ett väldigt vackert sken. Nu är det mulet. Men inom mig lyser solen. Jag tänker på Anne Linnets ord från sången ”Skyer” på hennes senaste cd:
”Moln är moln och dem ligger man på.
Och jag säger dig: Himlen är blå.”
Jag är som sagt nöjd och glad. Jag ska åka till en träff med mina kurskamrater strax. Vi ska sova över på vandrarhem. Astrid är hemma med katten, i röran. Men det blir bättre och bättre nu. Steg för steg så reder jag upp, inte bara min egen inre röra, utan min yttre röra i lägenheten med. En parallellprocess? Säkert!