Nu är det dags igen att åka iväg och upptäcka mer av ett och annat. Jag ska bo på ett slott och räknar med att det är kallt där, svårt att värma upp så här på vintern. Jag tar med varma kläder och en egen filt. Den kan vara bra att ha. Och så tar jag med min kudde. Jag sover bättre då. Det är som att ha en egen ”nalle” med sig, ett laddat objekt fyllt med trygghet. Jag kan ta med mig det jag vill just för att jag åker bil. Den är också en ”snuttefilt”. Jag får tanken att det är så jag gör, när jag åker iväg själv någonstans. Då blir saker viktiga. Andra åker med sällskap, då är kanske sällskapet den viktigaste tryggheten? Ja, det vet jag ingenting om. Jag vet bara att jag i allmänhet tar med mycket packning. Mer än andra om jag jämför. Men som sagt var, jag är jag och det finns inget rätt och fel för sånt här. Jag vill göra det bekvämt för mig och ha det bra, när jag nu kan det. Ibland leker jag med tanken att bara ta med det verkligen viktigaste, vad skulle det vara? Tandborste och tandkräm? Glasögon? Musik? Kudden? Ombyteskläder? Skrivblock och penna? Kameran? Gitarren? Varma kläder? Egna lakan? Godis? Bärbara datorn? Ett foto att ställa på nattduksbordet? Almanackan? Telefonboken? Mobiltelefonen? Hårtorken? Extra batterier och extra stift? Regnkläder och stövlar? Tja… jag skulle som sagt var ha svårt att välja – det finns många viktiga saker för mig.
I vilket fall som helst – jag är bortrest nu. Hemma igen på fredag! Tjingeling!