Så där ja! Nu har även jag gått med i den stora klubben. Efter flera års ointresse, har jag den här hösten blivit mer tvekande och försiktigt nyfiken på facebook. Micke tog mig i handen och ledde mig in på dessa okända stigar. Han har lett mig förr, t ex när han hjälpte mig till att ordna en hemsida för porslinet jag samlar på. Han är ofta en pådrivande uppmuntrare, som när jag skulle köpa en ny dator och annat. Härligt att jag har en sån son!
Vad händer nu? Har ingen aning. Sakta, sakta rör jag mig i riktning mot nya saker, människor och upplevelser. Och ibland kastar jag mig ut i livet, utan att tänka på konsekvenserna. Jag känner väl till båda mina sidor. En dag kanske jag blir mer balanserad… eller inte.