Jag tycker att januari är den absolut i särklass tristaste månaden. Jag vågar erkänna det idag. Den är trist. Avslutning på julen. Långt till ny lön. Slaskigt. Från favoritmånaden december, bonk, ner till botten. Stenbocksmånaden. Har ett nytt långt år framför mig utan större förväntningar, januari tänder mig inte alls till att se positivt på tillvaron.
Och ska jag ta hem projektionerna till mig själv, så låter jag såhär: Jag är tristast i januari. Jag har stängt av. Jag har inga tillgångar och inga förväntningar på mig själv just nu. Jag är slaskig. Jag tänder inte på något positivt i mig. Jag svänger kraftigt från upp till ner. Ungefär så.
Ja ja, andra kan ha det bra med januari. Visst. Jag håller ut. Låter dagarna gå. Tänker inte be någon januariälskare om ursäkt. Nix! Ack, så många dagar det är kvar. Suck!

Jag har dessutom klagat över januari förut.