Jag har varit i kyrkan och sjungit med kören. Jag har faktiskt haft roligt där med, denna sorgedag. Vi skrattade åt hur illa vi lät först. Det är inte lätt för en hel kör att sjunga ihop utan instrument. Tonen sjunker hur lätt som helst. Och vem ska man lyssna på då, undrade jag, kören eller sin egen ton? Jo, kören, vi sjunker ihop då… Och sen när vi sjöng sorgliga psalmer, vem ska man då följa i takten? Kören eller dirigenten? Jag följde dirigenten då, som ville ha en snabbare takt igenom. Och jag blev så frustrerad av att andra inte kunde titta upp och se på dirigenten och jag missade helt innehållet i psalmen då. Ja ja, det kunde jag le åt sedan med. Jag tittar inte heller alltid upp. Följsamhet är viktigt. Särskilt i en kör. Annars är inte följsamhet min starkaste sida. Jag går gärna mina egna vägar. Bäst är väl kanske att kunna skifta emellan. Men jag måste vilja och välja själv, annars blir det inte bra. ”Ske din vilja…” kan inte jag tolka med krav och tvång. Strax ska jag åka iväg till en annan kyrka och sjunga mera. Jag orkar och vill idag.