Så kom en annan dag i påskhelgen. Jag har varit med i kyrkan ända sedan i tisdags, på körövningen. Sedan i alla dagarnas gudstjänster och mässor och allt. Det kan bli ett sätt att leva. Jag tycker om ritualerna. Och präster som kan prata utan att prata sönder något. En del når längre in än andra, i mysteriet Gud. Sångerna, en del sånger och psalmer väcker mer i mig än andra. Och så är det med oss människor med. Så får det vara. Allt behöver inte förstås och förklaras. Mysterier kan få vara oförklarliga med.