Projektet gästbloggare har inte stannat upp, bara tagit en paus till i morgon söndag.
Jag vet inte riktigt hur de andra inbjudna bloggarna ligger till, kanske har de glömt vad de lovat? Nej, de väntar bara på rätt inspiration tror jag.
Raija som har skrivit nästa gästblogg, har jag träffat tre gånger. Först på en middag hos en gemensam vän. Sedan en gång spontaninbjuden på te hemma hos henne när jag sålde en diktbok till henne, då hade hon precis fått besök av en annan vän till henne. Och tredje gången på en mycket rolig födelsedagsfest hos vår gemensamma vän. Jag började läsa hennes blogg. Hon skriver både roligt och alltför sällan, tycker jag i alla fall.
Nu är Raija vänlig nog att låta mig ha hennes senaste betraktelse här som gästblogg hos mig. Tack!
danajergefelt.com
gestaltterapeut, skrivare, sångare, diktare, tidigare tal/specialpedagog
Tack, kära Dana, att jag fick vara med! Det betydde mycket för mig. Det sätter liksom igång tankar på ett helt annat sätt när ens ord blir hörda (dvs sedda) och kommenterade..
Hoppas du har en fin påsk! Bio måndag, typ? Eller en annan dag?
Tack själv Raija! Vad bra att du är nöjd, du med!
Absolut sätter orden igång tankar hos andra, särskilt när det gäller frågan om normalitetens gränser. Den flyttar sig över tid och miljö. Ingen vill vara galen! Och ändå är det befriande härligt att våga vara galen ibland.
Skönt att inte vara ensam om att känna så här, eller hur! Jag är säker på att många kan känna igen sig, jag kan i alla fall. Men till att få en såna diagnoser är steget både långt och ofta stigmatiserande. Jag tänker på R.D. Laings ord som jag fastnade för redan som tonåring:
”Schitzofreni är ett friskt sätt att reagera på en sjuk miljö.”
Med en friskare miljö, skulle alla ha plats som de är, tänker jag.
Kom med till Norrland om du vill!
Kram
Dana