Jag har blivit fotograferad idag till en veckotidning, som ska skriva om hur det är att leva på kredit. Hoppas det blev fina bilder då. Fast själva ämnet i artikeln är väl inte så himla kul. Det hade kanske varit roligare att vara med för att jag sjunger och spelar så himla bra eller för att jag är händig eller för att jag är så himla snygg eller hade gjort något riktigt särskilt bra av något slag. Nå, in my dreams… Kan jag bara inte vara nöjd med det som är? Det är sånt jag kan fundera på just nu. Att jag vill ha det.. och också det. Inte det här som jag får. Men hellre det där. En sån otillfredsställelse sitter djupt i mig, och jag kan känna en ro i att istället tänka att jag får allt som jag behöver. Prästen i kyrkan sa att folket i öknen fick manna från himlen, precis så mycket så att de klarade sig varje dag. Det får jag med och det är tillräckligt också.