Mandolinen har fått nya stängar idag. Den är glad att få låta som ny igen. Jag spelar på den och ibland får jag in riktigt fina toner. Då blir jag också glad.
Jag köpte strängar idag, i samma affär som jag köpte mandolinen i för en hel massa år sedan, minst tre-fyra liv tillbaka. Fast då låg den i Gamla stan. Nu i tunnelbaneplanet vid Hötorget. Affären kändes rejäl både då och nu. Får se om jag kommer byta strängar igen på den. Med den här takten att spela eller inte, kanske det dröjer 38 år igen. Det återstår att se alltså.