Jag är hemma idag. Tre långa arbetsdagar har tagit på mig. Och så har jag sovit illa hela veckan. Kanske håller jag på att bli förkyld? Eller är det klimakteriet som håller på med mig? föreslog en. Eller som en annan sa: Nu har jobbet satt sig och du kopplar av mer… Eller så är det kärleksbristen som jag slår mig i huvudet med. Tja… det finns många teorier då, gjorda i… huvudet. Och huvudet är inte till att lita på. Teorier och antaganden spelar faktiskt ingen roll inser jag. Jag har huvudvärk. Punkt. Slut! Och idag orkar jag inte med det i mitt jobb, trots att dagen idag är ganska kort. Allt roligt vi skulle göra idag får vara till nästa vecka.