Dagarna de går och går efter varann… torsda´n försvann!
Skönt att komma hem tidigt från jobbet. Det var länge sen. Skönt att inte ha något annat avtalat, än att äta middag på stan med en vän. Det var ett tag sen vi sågs, så jag känner en god energi i mig till att orka åka till stan, trots att jag också är trött. Jag har jobbat elva dagar i streck utan att vila. 11! Och så blir det en dag till i morgon = 12. Sen ska jag baske mig ha fritt på lördag. Bara göra vad jag vill och inte titta på klockan alls.
Fast jag har saker att göra. Jag ska leta efter sånger som passar att sjunga på höstfesten på mitt gestaltinstitut. De ska gå i österns färger och känsla. ”Jakten på Dalai lama” är självskriven. Men fler? Kom gärna med förslag!
Jag ska måla tavlor med zen-citat på till festen med.
Och så leta passande kläder att ha på mig till festen. I min takt kan jag behöva börja tänka på det redan nu. Jag får nog ringa ett samtal till min personliga klädrådgivare och be om hjälp. Men jag behöver inte göra allt på lördag.
Att byta den trasiga D-strängen på gitarren går först. Kanske nu. Bara att stränga om. Igen.
”Bättre lyss till den sträng som brast, än aldrig spänna sin båge.”