Jag är fri, tänkte jag idag.
Jag är fri till att göra precis vad jag vill.
När jag vill.
Om jag vill.
Som jag vill.
Hur jag vill.

Ändå är jag som en fånge,
fångad i tankarna
som jag ville vara fångad av dig,
hållen, fast i din famn.
Så dumt.
Så dumt jag fantiserar!
Fantasin för mig vilse,
till en återvändsgränd,
ett ingenmansland.

Jag vill vara fri från fantasier,
från beroende,
från kärlek,
från dig käraste älskling,
som aldrig mer vill se mig.

Om vi möjligen
– om Gud så vill –
skulle vara på samma plats igen,
så vill jag leende och med värdighet
möta din blick,
nöjd med att vara precis den jag är
och fri
i rum, tanke och känsla.
Just så!