Nu i sommarvärmen ville jag ha AC:n påslagen. Den fungerade inte. För tredje sommaren i rad, fungerade inte AC:n. Jag lider i bilvärmen.
Jag har haft bilen på verkstad för det både sommaren 2010 och sommaren 2011. Lagat rör, bytt packningar och kondensor två gånger. Och så ringer jag verkstaden igen och bokar ny tid till 21 juni. Suck! Tusenlapparna har flygit iväg som svalor, bara för att ha ett fungerande AC några gånger, i annars ganska svala somrar uppe i Norrland.
Nu fick jag ett infall att ringa försäkringsbolaget och fråga om krockskadan jag fick i vintras, om den kunde ha påverkat något rör till AC:n. Jodå, jag kunde få visa upp bilen igen på verkstaden. Och vad får jag veta av mannen på verkstaden? Jo, de hade bytt hela AC-systemet. Va! Det hade jag ingen aning om. Så nu är det bara att köra dit igen och få det fixat ordentligt. Hurra! Jag SKA ha ett fungerande AC! Och tiden på verkstaden i Norrland avbokas och jag slipper vänta halva sommaren på lagning.

Men när ska jag hinna med det? Hm. Ja, det är frågan. Jag behöver bilen på tisdag på jobbet. Sen ska jag till Danmark på onsdagen. Veckan efter Danmark är inte garageägaren där och han måste besiktiga bilen först. Så då blir det att:
1. Lämna bilen på tisdag eftermiddag och åka hem med bussen. Be om skjuts till busshållplatsen bara.
2. Ta med bagaget och allt på bussen till skolan på onsdag. Pust! Eller be snällaste arbetskamraten om skjuts. Flyga till Köpenhamn och sen flyga tillbaka igen på söndag kväll.
3. Åka buss till jobbet på måndagen. Det kan jag nog klara utan en massa bagage att släpa på.
4. Be om skjuts till garaget efter jobbet och vips! Åka hem med ett fungerande AC.
Sedan fungerar den för alltid i tid och evighet och jag susar fram i lagom temperatur, nöjd och glad i livets virvlar. Inga fler problem. Inga krockar mer. Bara sol och glädje! Eller hur! Så får det bli!