Jag är sjuk idag och går hem från jobbet. Hängig. Trött. Har ont. Är utan lust och glädje.
Jag kryper ner i sängen och somnar. Drömmer för första gången på länge:
Jag åker kana i sandbackar och sjunker djupt ner i den varma sanden. Och lite annat.
Vaknar med orden: ”Det korte citat skal finde sin vej.”
Jag svarar direkt: ”Hvorhen, til brændeovnen?”
Jag är arg först då. Strax förstår jag vad som kanske menas. Ilskan mildras.
Vem pratar danska med mig när jag sover? Hm… Mystiskt!
Jag pratar också danska i min drömmar emellanåt. Vi verkar befinna oss i samma mellanverklighet från stund till annan.
Ha ha… ja det verkar så… Jag trodde det var den danske mannen jag är/var hopplöst kär i, som pratade med mig! Det får jag aldrig veta.