Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. TUR att jag inte vet vad dagen kommer med. Idag var det dags att städa i källaren. Mycket har legat där på samma plats i mer än tio år och det var verkligen dags att sortera och slänga i de fuktiga högarna där. Nå, jag är inte klar, men på god väg.
Framför dörren ut ligger högar med slängsaker. Och i påsar uppe finns saker som ska sorteras, sparas eller ges bort till återvinning. SÅ SKÖNT! att äntligen ta tag i det här. Det är som om jag är nere i min inre källare med. Jag är inte rädd för att upptäcka det som finns gömt i mitt inre, jag har själv lagt det där!
Det är inte rent och fint och snyggt och prydligt därnere, men det är mitt. Och jag tar ansvar för det. Och vad vill jag ha kvar och vad ska bort? Det är precis så livsfrågor kan ställas också. Hur vill jag ha det i mitt liv? Och så ordna det så jag kan få det som jag vill. Och det är inte frågan om hur andra vill att jag ska ha det. Det är mitt liv och jag tar ansvar för mig och mitt hus. SÅ SKÖNT!!!
Det är det som kan kallas för självstöd. Att ta ansvar för sig själv.
Jag ser fram emot att åka till soptippen och lämna soporna. Jag vill ha rent i min källare och också rent i mitt hjärta. Jag jobbar på det och det går bra! Toppenbra!