Fast jag är trött och sjuk och har feber kan jag ändå njuta. Jag lyssnar på gamla vinyler. Igår Turid. Idag Norrlåtar. Bra musik då som nu. Och jag dricker rårörsockersötat Earl Grey-te med en skvätt whiskey i. Bra medicin tror jag.
Jag har skrivit klart det mesta jag vill skriva och kan dra mig tillbaka till vila nu.
Livet har inte alltid blivit som jag ville. Så är det ju med livet. Går inte att styra. Livet bara är. Men jag är tacksam för mycket.
Ser fram mot nästa år då jag kan börja jobba som examinerad gestaltterapeut. Tänk att den resan går mot sitt slut. Eller till en ny början. Jag har längtat efter det här i över tjugo år. Och att sätta sin dröm på kartan och satsa, det är stort. Jag hoppas verkligen det blir bra. Andra har gjort den här resan och klarat det. Klart jag kan, jag med! Bara jag blir frisk så….