Ikväll blir det lite festande, utan alkohol då, för jag kör bil. Det är jobbet som ska fira sommar. Något annat finns inte att fira där. Sommar är gott nog. Och att ha det bra med varandra en kravlös stund.
Sedan vet ingen om baracken/paviljongen vi ska flytta till och vara i under ett år, står klar till terminsstarten. Den ska byggas och projekteras i sommar, i semestertider, hm… Inte heller vet vi om möblerna kommer i tid till skolstart. Antagligen inte, varnas vi redan om. Sen ska vi flytta vidare. Just ikväll behöver vi inte tänka på det.
Jag ser inte fram emot varken avslutningar eller terminsstarter längre. Jag tycker nog att det hör till det tristaste numera i skolan. Som antiklimax. Det som förr var mer kantat av fest är numera tungt och belastat av extrajobb och förändringar, uppbrott och installeringar. En timmes fest och flera veckors planerande och med en oviss framtid. Vad är det för fel med långsiktighet och arbetsro på sin arbetsplats?
Just idag känns det jättetungt. Terminsslut är alltid arbetssamma i skolans värld. Allt ska avslutas, för att sedan ”med nya krafter” starta om igen. Vi är alla bara ett år äldre för varje gång. Jag har nog blivit för gammal för sånt här tjafsande. Jag är inte road längre. Jag är trött. Så trött.