En arbetsvecka har gått och jag är trött, så trött och har ont. Inte är det så kul att jobba då. Tack och lov är det inspirerande att träffa barnen i skolan och då kan jag glömma bort en stund, att jag har ont. Men hemma kommer värken igen med förnyad intensitet. Jag har väl inget inspirerande liv här hemma kantänka. Diska. Sova. Ligga och titta på tv i soffan. Njä. Det är inte tillräckligt avledande.

Idag åkte jag och handlade en ny baddräkt. Men jag är inte säker på att det är min rätta baddräkt jag köpte. Jag ska nog ta en till tur i affärerna i morgon. Det är ett viktigt inköp. Den ska hålla i tjugo år, som den gamla gjorde. Fast då har jag inte simmat i badhus på fem år. Men nu är det dags, jag har börjat simma igen! Nå, simma och simma… Jag är som en ko i vattnet än å länge. En gång i tiden kunde jag. Men det var då det. Det var i alla fall härligt att vara i vattnet.

En annan inspiration som är som uppåttjack är att sjunga S:t Eskilsmässan av Boo Egebjer. Jag var med och sjöng den i kyrkokören, på uruppförandet i S:t Eskils kyrka i Handen 2005, på den tiden jag hade ork och en sångröst. Nu får jag vara försiktig och inte överanstränga mig. Förkylningarna avlöser varandra och jag hade nog halsfluss nyligen. Men jag vill verkligen vara med och sjunga den igen.

I går var jag på ett föredrag i kyrkan om ökenmässan. Så spännande. Prästen Gunnar Lind, från Högalidskyrkan, gjorde en jämförelse mellan kyrkans liturgi och barnens lek. Båda behöver tas på största allvar. Jag ska gå på en ökenmässa, helt klart. Jag behöver leka mera. Lek är också inspirerande.
Här är inspirerande blommor från 14 maj. Jag vill också ha en sån blommande kulle.