I bakhuvudet har jag redan börjat packa till semestern uppe i Norrland. Jag ska vara där hela sommaren har jag tänkt. Jag börjar samla saker lite förstrött på bord här och där. Det är papper och böcker och pärmar som jag behöver ha med mig. Bra-att-ha-saker för min bekvämlighet och för att jobba vidare med, till exempel. Jag tar med studion också. Och basen. Och förstärkaren. Och symaskinen. Såna avkopplande saker. Vaddå vara ute i solen och naturen? Nja… jag sitter ju mest hemma.
Jag känner oron börja komma över mig. Tänk om det går fel med allt som har med ombyggnaden att göra. Tänk om inte byggnadsställningen kommer upp. Tänk om det regnar hela veckan. Tänk om allt blir bra.
Och så är det allt som ska avslutas på jobbet. Jag känner direkt i magen om något känns fel och jag börjar faktiskt bli bättre på att säga till om det. Då märker jag en skillnad. Min frustration försvinner och jag fokuserar på uppgiften helt och kroppen mår bra och är tyst. Jag antar att det är bra med det då, ur gestaltisk synpunkt sett. Min awareness verkar fungera emellanåt nu. Jag behöver fortfarande öva på att känna efter. Och erkänna hur jag har det, i alla fall inför mig själv och sen bli aktiv istället för tyst och passiv och bara stå ut. Att ha ett gestaltiskt förhållningssätt på jobbet är jätteviktigt för mig. Att jag har fått verktyg att använda mig av kan jag se tydligt just idag.