Jag tror jag aldrig har varit här på landet och plockat så mycket hallon som nu. Det bara dräller av dem. Och så fort jag har plockat dem och tittar dit igen, så finns det lika mycket där igen. Och ändå har jag tagit bort en massa vildhallonsnår förra året, så det är verkligen märkligt. Det kan ha att göra med värmeböljan i maj och den ganska soliga och varma sommaren, bären har mognat tidigare. Och på ett ställe växer hallonen ända uppe i träden. Jag fick sträcka mig uppåt för att plocka dem. Nu kokar jag sylt och bakar och äter hallon för fullt.
Flädern har blommat med ungefär 20 blommor, fast några i taget. Jag har samlat och lagt dem i en påse i frysen och igår gjorde jag en halv sats flädersaft. Hoppas det kommer smaka fläder och inte bara citron. Återstår att se om några dagar.
Krusbären är plockade, men vad ska jag göra med dem? Jag får fundera på saken.
Svarta vinbären likaså. Jag har så mycket sylt kvar från förra året. Det blir nog saft av dem vad det lider.
Blåbären blev tagna av någon innan jag hann plocka. Som tur är har jag ett till ställe, så jag fick en halvliter att äta till frukostfilen i alla fall. Men jag vill ut i skogen och plocka mer. Hittar jag något bra blåbärsställe månntro? Jodå! Blåbär är nog det godaste bäret av alla. Skvallerbär, säger min granne. Jag tar med lilla plastpallen till skogen nästa gång, att sitta på.
Kvar att plocka är röda och vita vinbär. Om nu inte de vita vinbärsbuskarna är nedtrampade vid trädfällningen.
Jordgubbar har jag ätit av allteftersom, inget är sparat. Helt okej med njutning i stunden av varma goda söta bär.
Rabarbern skördade jag redan i juni, de ska bli goda pajer till vintern.
Det har verkligen varit en fest att plocka allt i år. Jag har haft både tid och ork och ett lugn i mig. Jag har det som bäst när plockningen blir en meditation. Jag har inget bråttom med något husprojekt i år. Skönt att gå här och drälla och plocka mina bär. Det är en rikedom jag njuter av.