Idag fyller jag 57 år. Låter konstigt och är ok. Jag har levt största delen av mitt liv, helt klart så. En stund till är kvar. Vad är egentligen en ålder? Inuti har jag alla mina åldrar ändå kvar.
Utanför mitt fönster kommer småfåglarna och vill ha mat. Det är den kallaste morgonen hittills denna vintern, som nyss har börjat, -7 Cº.
Jag har ställt en liten fågelmatare i trä på fönsterbrädan och bundit fast den. Undrar hur min enbente talgoxhona har det. Hon har inte synts till på några dagar. Jag saknar henne. Min och min förresten. Hon är sin egen, precis som jag. Vad är livet egentligen? Först fästa sig vid någon. Sedan skiljas. Liv och död. Glädje och sorg. Och leva däremellan polariteterna. Vad spelar det för roll om det är en människa, en katt eller en liten enbent fågel jag fäst mig vid?
Jag ska göra en tårta. Planera maten. Fixa med plåtarna. Bakade lussebullar igår kväll. Ska tänka mig för nästa gång innan jag gör en hel omgång. Bättre att dela upp och baka fler gånger. Och inte ta fel smörpapper, som jag gjorde på en plåt. Och inte använda creme fraiche istället för kesella. Utifall att det nu blev skillnad. Nå, det är av misstagen jag lär mig. Och att prova nytt är aldrig fel.
Bada. Göra tårtan. Läsa ur Trollvinter och dricka mera te. Så kan jag starta födelsedagen.