Jag längtar efter att leva kravfritt. Ha semester. Jag vill mest sova hela förmiddagen. Vara struts. Sen har jag ändå jobb att göra, som inte försvinner även om jag blundar och inte vill gå upp. Skrapa, slipa, måla. Gå mellan yttervägg och fönster. Hur ska jag orka göra klart? Jag vet inte. Jag måste hålla ut ett tag till. Så är det bara.