Jag ska läsa danska på universitetet i höst. Idag tittar jag på schema och litteratur och känner spänningen i kroppen. Jag tror det blir jättekul! Jag har bara inte förstått att det går två kurser samma termin. Efter halva terminen börjar kurs två. Den sökte jag inte till. Kanske lika bra det. Nu kan jag testa hur det är att läsa först. Jag får inte ta på mig för mycket, jobbet kommer först i alla lägen. Jag får betyg på kursen med. Väl godkänd, Godkänd, eller Underkänd. Undrar hur det kommer kännas att sitta och tentera sina kunskaper? Det är jag inte van vid. Tänk om det blir för svårt och jag fattar noll? Nå, då har jag i alla fall provat.
I mitt huvud hela morgonen har jag bara haft två olika tankar i huvudet: gamla kärleksminnen och målningen.
Då är det fint att få lite annat att tänka på. Jag har beställt en dansk grammatikbok och en diktbok av Ryokan. Nu gäller det att förbereda mig lite!
En dansk språkbetraktelse har jag tagit från Tanker på bloggen
dvs Annedorthe, som i sin tur fick den av en vän. Jag har sett den förut någonstans med… hm… minns inte var…

Det danske sprog

Vi starter med LÅS, der i flertal er LÅSE,
men flertal af GÅS er GÆS – ikke GÅSE.
Vi taler om FOD – er der flere, si’r vi FØDDER,
men skønt vi siger FLOD, vi aldrig siger FLØDDER.
Er der EN, hedder det DEN, er der TO, si’r vi DISSE.
Hvorfor fa’en hedder PEN i flertal så ikke PISSE?

At flertal af MAND er MÆND – ikke MÆNDER
er svært at forstå, når en TAND bli’r til TÆNDER.
Og skønt et flertal af AND som bekendt hedder ÆNDER,
så hører man aldrig, at SPAND bli’r til SPÆNDER.

En anden mærkværdighed her til lands
i tredie person det er HAN, HAM og HANS.
Er det så sund logik – ja, derom spør jeg kuns
at man ikke om damer siger HUN, HUM og HUNS?

At SYNGE i datid på dansk er SANG,
men GYNGEs imperfektum er ikke GANG.
Og hvem kan forstå, hvorfor SPRINGE er SPRANG,
når BRINGE ikke i datid er BRANG?
Korrekt hedder datid af BRINGE jo BRAGTE,
hvor er så logikken, når man siger BAGTE
på basis af infinitiven AT BAGE?

Et andet eksempel: det hedder AT TAGE.
Det bøjes i datid ved, at man siger TOG. …
Skulle BAGE så ikke give BOG?
Når BRINGE er BRAGTE, skulle BAGTE være BINGE,
men så måtte RAGTE være datid af RINGE
dog RAGTE det findes på dansk faktisk ikke,
derfor må vi hellere la’ spørgsmålet LIGGE.

Skriven av Gonzalo Vargas fra Chile enligt http://www.flix.dk/modules.php?name=News&file=article&sid=3348