…min vilodag. Eller inte. Jodå, jag har fått min söndagsdos av sömn och vila. Och dessutom lekt med Rapunzel och varit en snäll häxa, lagat lunch med barnbarnen, lyssnat på gamla disneysagor på kassett med bok, diskat en stor disk, tvättat och spelat gitarr! Kors i taket!
Förr trodde jag att jag inte gjorde något. Nu vet jag att många bäckar små blir en stor å. Smått och gott har jag ätit med. Oj oj oj… kanske för mycket när jag tänker att många bäckar små… hm… dags att dra åt svångremmen kanske för det onyttiga, men goda, i livet.

Igår såg jag filmen om Björn Afzelius. Berörande, nostalgiskt och påminnande om livets förfall och ändlighet. Idag sjöng jag Du är det finaste jag vet, för mina barnbarn. Vilken upplevelse! Den kommer jag sjunga igen. Det är verkligen ord som berör. Vilken underbar kärlekssång det är.

Att det är Anne Linnet som skrivit Tusind Stykker och att Björn Afzelius har översatt den till Tusen bitar är väl känt för alla nu, vid det här laget. Den är också så fin. Både på danska och svenska.

Vad mer? Jo, långa, långa rulltrappan ner till tåget är ny, efter att ha stått orörd i över ett år, stillastående trasig. Nu ska den andra, skramlande som ett tröskverk, också bytas. Människorna i förorten har stort tålamod. Det hade aldrig fått ta så lång tid att lagas och bytas ut, om den hade legat inne på Östermalm, det är jag helt säker på. Ibland har hissarna varit trasiga med. Jag förstår inte hur folk har klarat denna prövning.

Och så till sist… jag vill ha fler klienter. Jag har plats för nya just nu. Känner du någon som vill gå i terapi, så tipsa gärna om mig. Jag erbjuder också avspänningsmassage, handledning och drömarbete. Gestaltterapin är viktigast. I mitt hjärta, är gestaltterapin en av mina viktigaste vårbäckar. Och barnbarnen. Sköna söndag.
Tack för alla delar, stora som små gestalter, som ger en meningsfull helhet.