Jag funderar på vad vänskap är. Vem vill vara vän och vem vill vara mer än vänner? Jag vet. Vem vill ta ett steg tillbaka och vem vill ta ett steg fram? Det är inte lätt att vara på olika nivåer i en relation. Inte alls enkelt. Ibland är vi bara där vi är och så är det inte mer med det. Ingenting förändras bara för att man vill. Varken jag eller någon annan kan gå iväg från sin egen vilja. Det blir aldrig bra.

Livet är full av dessa dilemman. Musiken är full av speglingar av dem. Olika människor gör på sina olika sätt för att leva med det som är. En del håller fast i det omöjliga och en del släpper det möjliga lätt som en plätt.
Här är två sånger som känns passande just ikväll, denna vårvinterkväll, när regnet öser ner. Långt från värme och närhet. Det som värmer är datorn på benen och en kopp te. Tja… det går det med.
Jakob Hellman har jag lyssnat mycket till genom åren. Denna kultskiva lever fortfarande.

Ännu en kultlåt är den här:

Och så till något muntrare… Våren kommer. Värmen kommer. Snart, snart! Inte i morgon, inte i övermorgon. Men sen. Vintern dör. Det blir en ny vår.